Artroskopioperation

ATG Hästklinikerna kommer i kontakt med många olika fall av skador och sjukdomar på hästar, denna gång belyser Hästsjukhuset i Skara och Europaspecialisten i hästkirurgi Nicolai, Nick, Jansson titthålskirurgiska ingrepp.
Ingreppet föranleds av att hästen har haft ex knäledsinflammation eller visat tecken på lösa benbitar vid röntgen.

Hästens bakknä är extremt komplicerat uppbyggt, det är ju egentligen tre leder i en med många ligament och två menisker.
Alla delar i hästens led kan skadas. Sidoligamenten, ledbanden, ett på utsidan och ett på insidan kan man se skador på via ultraljudsdiagnoser.

Korsbanden som är två, finns ett framme i leden och i bakre delen, kan man se  skador på vid artroskopiundersökning (titthålskirurgi under narkos).
Knäskålen har tre ligament som kan skadas och ledkapselskador förekommer efter kraftiga skenfärder och dylikt. Vissa broskskador finns med hästen från födseln eller utvecklas under de första levnadsmånaderna ostechondritis dissecans, även kallat lösa benbitar.
Hästsjukhuset i Skara har en av Europas främsta kirurger, Nicolai (Nick) Jansson, som utför titthålskirurgi framgångsrikt.
-Titthålskirurgiska ingrepp i leder och senskidor medför bättre behandlingsmöjligheter och kortare konvalescens jämfört med klassisk led- och senskidekirurgi, berättar Nicolai. Vi har goda prognoser på de hästar som opererats hos oss och blir det bekymmer har vi en stationärvård som är av högsta klass till förfogande.

Att arbeta med titthålskirurgi är mer vanligt idag. Allt ifrån borttagning av lösa benbitar till mera avancerade operationer som t ex skruvning av lednära frakturer görs numera titthålskirurgiskt.  Rent tekniskt utförs ingreppet på sövd häst via små hudsnitt (därav beteckningen titthålskirurgi). 

Nick berättar vidare:
-Via ett av hudsnitten placeras själva kameran (artroskopet) i leden eller senskidan.  Ett annat eller i vissa fall även ett tredje hudsnitt används för instrumenten (t ex tänger för borttagning av benbitar). 

Nick får upp bilden på en skärm och får på det sättet en bra arbetsställning och överblick över leden eller senskidan i fråga.  Under operationen används vätska.
-För att få en bra bild på monitorn behövs dels vätska eller gas som spänner ut leden under tryck, dels ljus som levereras via en ljuskabel, förklarar Nick.

Med hjälp av atroskopet tar Nick bort den lösa benbiten framgångsrikt.
-Ingreppet är enkelt för hästen, det brukar ta cirka 20 minuter vid enkla ingrepp.

Konvalescenstiden är vanligtvis 6 veckors vila efter benbitsborttagning, därefter igångsättning.  Längre konvalescens behövs vid andra sjukdomar som t ex meniskskador och frakturer . Utvecklingen går framåt inom kirurgi för hästar och metoderna förfinas ständigt.  
-Strukturer som t ex höftleden och strålbensbursan kan numera undersökas och behandlas med hjälp av artroskopiteknik.  I stort sett alla leder och senskidor kan artroskoperas framgångsrikt, avslutar Nick.

Nicolai Jansson, vid ATG Hästsjukhuset Skara, är svensk specialist i hästens sjukdomar, Europaspecialist i hästkirurgi, PhD (doktorsgrad) i hästkirurgi samt dansk specialistveterinär i hästkirurgi.  Drygt 20 års yrkeserfarenhet från djursjukhus i Sverige, Danmark och USA.