Avmaskning och inälvsparasiter
Hur ska jag avmaska min häst?
Det finns ingen standardmall för hur man ska avmaska sina hästar. Avmaskningsstrategin ska alltid anpassas till varje stall. Inom samma stall bör alla hästar följa samma schema men inte nödvändigtvis avmaskas vid alla avmaskningstillfällen.
Ett grundläggande råd är att man som hästägare bör skaffa sig kunskap om vilka parasiter som vi idag vet orsakar störst skada. De är främst dessa vi måste bekämpa. Därefter sätter man denna kunskap i relation till hur hästarna hålls på den egna gården/betena. Lika viktigt som vilka preparat man använder och hur ofta, är det att sköta de platser där man har hästar. Detta innebär t ex att inte använda betesmark för många år innan de sås om eller får vila från bete, att använda rotation mellan olika djurslag som betar etc.
Följande generella rekommendationer bör följas:
· Genom betesplanering och planering av avmaskning optimeras antalet avmaskningar. Sträva efter att avmaska så få gånger som möjligt.
· Rotera sakta mellan olika avmaskningspreparat (byt med 1-2 års intervall).
· Undvik att underdosera avmaskningsmedel.
· ”Viktigaste” parasiterna att bekämpa är blodmask.
· Genom träckprovtagning skilja ut de individer som bär på stora mängder mask.
Betesplanering
Betesplanering är ett sätt att försöka minimera smittan på betet. Det innebär att man om möjligt ska undvika att låta hästar beta för många år på samma mark, att inte ha för många djur på betet och att om möjligt sambeta eller rotera djurslag på betesmarkerna. Vid sambete och djurslagsrotation låter man nötkreatur och får beta samma mark som hästarna, antingen samtidigt eller i perioder. Eftersom får och nöt inte har samma parasiter dammsuger de upp hästarnas parasiter från betet utan att själva ta skada och vice versa.
Ett annat sätt är att hålla betet parasitfritt är att utföra regelbunden avmaskning under hela betesperioden, detta leder dock till mycket stora mängder avmaskningmedel som passerar via hästarna ut i naturen och är alltså inte att rekommendera..
En viktig beståndsdel i betesskötsel är också att mocka sina rasthagar, helst dagligen men i vart fall en gång per vecka. Detta minskar parasittrycket oerhört mycket.
Rotera mellan olika avmaskningspreparat
Man bör använda samma preparat 1-2 år och därefter byta till en annan grupp av avmaskningsmedel för att minimera risken för resistensutveckling hos maskarna. I praktiken går det till så att man år 1 använder exempelvis ivermectin eller moxidektin, år 2 pyrantel, år 3 åter ivermectin/moxidektin osv. Man ska inte byta preparat oftare än vartannat år om det inte finns särskilda skäl..
Underdosering
Såväl ivermectin som pyrantel kan överdoseras tämligen kraftigt utan kända biverkningar. Det viktiga är dock att aldrig underdosera, d v s ge för lite, avmaskningmedel. Man riskerar då att snabba på resistensutveckling hos parasiterna. Observera dock att substansen moxidectin (Cydectin vet) kan ge biverkningar redan vid dubbel dos.
Avmaskningsstrategier
Om man har enbart vuxna hästar som går tillsammans på ett större bete och har separata vinter- och sommarhagar rekommenderas enbart två avmaskningar per år. Den första görs strax före betessläppet och syftet är huvudsakligen att ta bort de små blodmaskarna. Den andra avmaskningen görs efter installningen på hösten (september-oktober) för att framförallt ta bort de stora blodmaskarna. Tidigare har det rekommenderats att man avmaskar i november mot styngflygelarver. Denna avmaskning anser man idag kan utföras tidigare.
Om man istället har små betesmarker eller många unghästar kan man behöva anpassa sitt avmaskningsprogram.
Föl och åringar bör även avmaskas specifikt med avseende på spolmaskinfektion under vintern.
Kommentarer är avstängda
{ 1 trackback }